Mer anställning för nyutexaminerade, men av lägre kvalitet

När våra barn väljer en karriär är en av de aspekter som tenderar att ta hänsyn till vilka kvaliteter som har större efterfrågan på arbetsplatsen. Anledningen är enkel: du studerar en karriär eftersom du gillar det och för att du vill arbeta tack vare det i framtiden. I den meningen, Under det senaste året har antalet nyutbildade jobb ökat, men sysselsättningen är av fattigare kvalitet.

Det innebär att även om arbetskraftsinsatsen av unga högskolepoäng förbättrades i fjol då arbetslösheten sjönk med nästan 1,5% och sysselsättningsgraden ökade med mer än en poäng var det "på bekostnad" av acceptera jobb för vilka de är överkvalificerade: 37% av universitetsexamen har ett jobb som inte kräver högre utbildning, 5% mer än 2010.


Rapport om anställbarhet för universitetsstuderande

Dessa data är några av de som extraheras från rapporten från Stiftelsens tillväxt och utveckling (CYD) den Spaniens universitets bidrag 2014. Arbetet har presenterats i veckan och erbjuder en röntgen av det spanska universitetets beteende under årens ekonomiska kris.

Enligt detta arbete lever vi idag "en vändpunkt"där budgetkollisionen har minskat och indikatorer som anställbarhet har börjat förbättras", sade vice ordföranden för CYD, Francesc Solé, och presidenten för handelskammaren i Spanien och beskyddare av CYD, José Luis. Bonet, under presentationen av rapporten.


Enligt de analyserade uppgifterna, arbetslösheten sjönk nästan en halv och en halv medan tsysselsättningsgraden ökade mer än en poäng bland högskolestudenter 2014, siffror ganska överlägsen de som upplevde i Europa, där ökningen var två respektive fyra tionde.

Arbetslöshet för högskoleexamen

Trots det, Spanska universitetskandidater De lever fortfarande en hårdare situation än sina kollegor i Europeiska unionen: arbetslösheten är cirka 13,5% (i EU är det 6%) och sysselsättningen är cirka 6% medan den i EU ligger nära 12%.

Dessutom, som det redan har gjorts, säger Eurostat-uppgifter att 37 procent av de kandidater som har jobb är i jobb som inte kräver högre utbildning, en siffra som är fem procent högre än 2010.


För Bonet, "en reflektion som kan göras är det Anställningsgraden förbättras 2014 på bekostnad av universitetsexamen som anställd i positioner som inte kräver sin examen. "

Obalans mellan grader

För CYD-stiftelsen kvarstår en "obalans" mellan de mest krävda graderna och de som har den bästa arbetsinsatsen har: Ingenjörsvetenskap, Matematik, Fysik, Kemi, Optik eller Företagsekonomi och ledning har högre medlemskapsräntor, mindre på kvalifikationer, god lön och stabilitet, men studenter kräver mindre och de väljer andra med färre alternativ att hitta ett jobb, som journalistik eller reklam.

På detta har Bonet uttalat att det är "relevanta aspekter för att utveckla den offentliga politiken"som riktar sig till studenten" har mer information om dessa egenskaper för att bestämma vilken utbildning som ska fås "och att bestämma" allmän ordning vid finansiering av nya studier ".

Trots allt verkar författarna av rapporten nöjda med resultaten: professorn har påverkat att 2014 är en "vändpunkt" med "En tydlig förbättring av vikten av den uppsättning aspekter som kopplar till universitetet med samhället. "Av denna anledning har han försäkrat att" det finns en känsla av att saker förändras ".

Slutet på nedskärningarna

I en annan åsikt lägger betänkandet på vad det verkar "slutet av budgetnedskärningar"Ändå visar de försiktighet om effekten av underskottsmålet under nästa år." När universiteten slutför sina 2014-budgetuppgörelser kommer minskningen att vara minimal eller obefintlig. Det betyder inte att återhämta budgeten före krisen, men vi är inte längre i den minskningen, säger Bonet.

På krisen har Bonet erkänt att universitet "de var tvungna att hantera situationen med stor svårighet ", en punkt där rapporten framhäver att skillnaderna som redan existerat i frågor som offentliga utgifter per student eller stipendier "har ökat".

I denna mening varnar betänkandet att det finns i Spanien mindre betydelse för stipendier än i övriga EU: i vårt land utgör studiestöd 0.11% av BNP, i Europa är andelen 0,29. Detta, tillsammans med ökningen av studieavgifter, har resulterat i en minskning av antalet studenter på universiteten.

Färre studenter, men mer aktiva

Från läsåret 2011/2012 till 2014/2015 lEtt spanskt offentligt universitet har förlorat "mellan 80 000 och 90 000 studenter"Samtidigt som elevernas profil har förändrats:" majoriteten registrerar nu hela kursen och vill göra kontinuerlig utvärdering ", vilket innebär att deltar "aktivt", förmodligen för att den är mer medveten om priser, särskilt de för andra och på varandra följande inskrivningar.

Den positiva sidan av förändringarna som hände på universitetet är det avkastningen är "högre", något som har hänt "trots den ekonomiska krisen", enligt rapporten. För att förklara detta säkerställer studien att under akademiska året 2012/2013 var förhållandet mellan krediter godkända av inskrivna studenter 73 procent jämfört med 69,7 procent av läsåret 2010/2011.

Forskning vid universitetet

Tillsammans med dessa uppgifter framgår det av rapporten att under krisåren har det blivit fler vetenskapliga publikationer, varav 70 procent har lämnat universitetet: cirka 90 000 dokument 2013, vilket motsvarar 3,56 procent av världs totala, en procentandel högre än 3,43 procent år 2012.

Ledarskapet har dock minskat, vilket har åtföljts av a långsammare tillväxten av internationellt vetenskapligt samarbete. "Dessa trender sammanfaller med en kraftig nedgång i investeringar i FoU både i bruttokostnader och i procent av BNP, liksom i volymen av personal som är avsedda för FoU," förklaras rapporten.

Texten påverkar det År 2013 utgjorde de interna utgifterna för dessa aktiviteter 1,2 procent av BNP, 0,2 procent mindre än 2010 och 0,7 procent under EU-genomsnittet. Samtidigt minskade personal också under denna period (3 procent).

"Situationen för det spanska samhället i allmänhet och ekonomin i synnerhet har två stora utmaningar", säger Bonet, som förklarade att dessa två utmaningar är "öka ekonomins konkurrenskraft "och" drastiskt minska arbetslösheten ".

På detta har kritiserat att Spanien "inte har kunnat ta itu med båda utmaningarna samtidigt" och påminde om universitetets betydelse i dessa mål: "vi kan knappast komma ur krisen och svara på dessa utmaningar utan att universitetet blir involverat", avslutade han.

Angela R. Bonachera

Video: Göteborg kommunfullmäktige 2017-05-18


Intressanta Artiklar

Ledtrådar att känna igen ett begåvat barn

Ledtrådar att känna igen ett begåvat barn

en begåvade barn eller med hög kapacitet är en som bland annat har en IQ högre än 130, högutvecklad kreativitet, problemlösning och inbyggd motivation för lärande. Ungefär 3% av skolpopulationen är...

Krisens negativa effekter på barnen

Krisens negativa effekter på barnen

Den starka ekonomiska recessionen, som den vi upplever under de senaste åren runt om i världen, kan leda till oväntade negativa konsekvenser för barn och ungdomars liv. Mental hälsa av minderårigaär...